Fredag

Hej på er!


Just nu städar jag på logen där vi har foder till hästarna. Eller ja jag städar just det område där fodret är, resten av logen är en byggarbetsplats eller rensningsplats. 

Kunde konstatera att det var allt för längesedan som jag sopade runt fodret. Fy var mycket damm, sand, skit, hörester och så vidare det var runt alla foderbyttor och vad smutsiga de var. 

Ni anar inte hur mycket jag längtar efter en foderkammare. Ett slutet rum där det inte blåser in en massa skit och där det inte flyger runt fåglar eller springer massa möss. Ja vi kommer ha musfritt i vår foderkammare. Dels ska det inte finnas några öppning för dem att komma in igenom och skulle någon slinka in så ska det finnas en kattlucka. Våra katter är riktigt bra på att ta möss, även om en av de bästa jägarna tyvärr förolyckades i onsdags...

För att inte tänka för mycket på det går vi vidare med vad jag skulle skriva här.

Jo, sambon rev även färdigt gången i tegelväggen igår och idag lyfte vi bort den enorma grundstenen som teglet vilade på. Nu ska bara hålet fixas till med några tegelstenar som lossnade och som skulle varit kvar samt borttagning av några som skulle bort men stannade kvar. 


Det är helt sjukt vilken skillnad ett "litet" hål gjorde!


Till höger ser ni att vi har murat igen en gammal dörr. På den sidan kommer en foderkammare att byggas och på andra sidan väggen finns en spolspilta. På vänster sida kommer en sadelkammare att byggas och på andra sidan väggen kommer två skötselplatser att göras i ordning. 

Gången kommer sedan att leda mellan två stalldelar. Dock kommer den ena stalldelen, som ska byggas på logen, att vänta. Där är tanken att set ska byggas fem boxar men det blir kommande projekt. I dagsläget är det treboxar som kommer att renoveras i den murade stalldelen. Alltså där en spolspilta kommer att ställas i ordning samt två skötselplatser. Utöver sadelkammare och foderkammare alltså.

Här ser ni också hur fodret står i dagsläget.

Ni förstår att jag vill ha en foderkammare!?!

Allmänt | | Kommentera |

Frost

Här kommer det, det utlovade inlägget om Frost.


Frost har ju tränats hela våren och sommaren, egentligen hela tiden sedan jag började rida efter benbrottet, men sedan tidig vår har jag kännt att något inte är helt 100.

Han tappade bakben, var ojämn i sidorna och hade otroligt svårt med skänkelvikningar. Det är inte likt Frost att ha svårt med det, eller något alls för den delen. 

Hur som, han var samtidigt riktigt fin och arbetade på och utvecklades enormt. Över tränarens förväntningar i och med hans storlek. 

Jag funderade därför på om det inte var så att vi hade kommit till ett läge i uppbyggnaden där det är rätt vanligt att hästar får det lite tungt med knäna. Problemet var bara att det inte försvann, trots att Frost blev starkare och finare.

Så jag bokade en tid på Husaby hos vår veterinär för att kolla upp om det var så att det rörde sig om en knäledsinflammation. 

Vi åkte dock och tränade för Anneli den 18 juli och Frost var finare än någonsin på träningarna. Anneli kunde inte se något som verkade fel eller att det skulle kunna vara något fel. Jag kände inte heller någonting alls det ridpasset. 

Den 27 juli for vi in med honom till kliniken. Började med vanlig hälteuttedning med löpargång, böjprov, longering på hårt och mjukt samt sensorer med datoriserad avläsning. Ingenting! Eventuellt någon lät markering något enstaka steg, men inte så att det gav något utslag för hälta. 

Veterinären kunde dock känna en mindre vätskefyllda i höger bakknä och funderade länge på om vi skulle skita i det och köra på som vanligt. Åka och tävla och träna och se om det blev värre eller bättre. Eller om vi skulle ultraljuda höger bakknä bara för att vara helt hundra på att det inte är något. 

Jag förklarade att jag misstänkte att det var knäledsinflammation i alla fall och att vi hellre ville ultraljuda och säkerställa än att träna på, tävla och på så vis kanske senare komma in med en allvarlig inflammation som krävde månader med rehab. 

Veterinären tyckte att det var en god tanke och tyckte själv att det var lämpligt att göra så.

På ultraljudet visade det sig att Frost har en liten inflammation i höger bakknä, precis som jag trodde. Han hade också en mindre muskelskada som var gammal. Vad den berodde på var svårt att säga, kanske kom den i samband med bukmuskelblödningen, eller så har han vurpat i hagen eller dylikt. Kanske har den och knäledsinflammationen ett samband. Ingen vet, men den skadan var inget att bry sig om. Utfläkt och klar.

Så åter till knäledsinflammationen. Den var så pass liten att en behandling egentligen inte var nödvändig men vi valde att behandla , skritta uppsuttet i två veckor, jogga en vecka och sedan rida på som vanligt. En behandling för att skynda på läkeprocessen och i förebyggande syfte att den inte skulle bli värre. Mota Olle i grind helt enkelt. 

Nu kan vi snart återgå till träning istället för att riskera att behöva ställa av om några månader. 

Kan säga att det är stor skillnad på Frost nu och före behandling. Jag är så glad över att ha följt min magkänsla och utrett detta istället för att bara köra på.

We're back on track, stronger and better than ever!


Allmänt | | Kommentera |

En tung morgon...

Imorse skulle sambon fara till Ica och köpa frukost. Jag och mor gjorde i ordning kaffe och jag skulle precis gå ut till hästarna när mor utbrister. Att W tittar på en påkörd katt på vägen, eller något påkört! 

Jag tittar ut och ser något överkört och hinner snabbt tänka "hoppas att det är en hare" medan jag kastar på mig skorna för att gå ut och se efter. Möter sambon som säger att det ser ut som Vild men är större. I huvudet på mig går tankarna runt, "hoppas inte att det är Balder, eller Vild, det kanske är någon annan katt, men det finns inte fler än våra katter här".

När jag kommer ut till vägen ser jag att det är Vild, jag känner igen pälsen och de vita benen, trots att hon är i delar. Jag går ut på vägen för att titta efter ansiktet för att verkligen se om det är hennes teckning i ansiktet. Där är den, hennes säregna bläs. 

Älskade lilla kisse, blev bara dryga 13 månader gammal. Trots att vi har 6 katter kvar så är det tomt utan lilla Vild. Hennes jamande och ropande i ladorna när jag går runt och fixar med hästarna. Hennes busiga små upptåg med syskonen och jakten på insekter. Hennes mysiga kurrande på nätterna i sängen. 

Enda trösten är att det gick fort och hon led inte. 

Men hon kommer att fattas oss.

Vila i fred älskade lilla ängel....


Allmänt | | Kommentera |
Upp